Brasien

Hej dar hemma, och o-hemma om nagon inte ar hemma! Hoppas alla ar matta och glada!

Nu har vi spenderat var fjarde och sista natt har i Palolem, Goa. De tva sista natterna sov vi da i en sa kallad "hydda pa stranden", vilket mor min lilla, inte ar sa primitivt och farligt som det later. Det ser visserligen ut som att de sma stugorna ar ihopsatta med sma kopparspik och lim, men det hela overmalat med mycket charm! Vi har slumrat till havsbrus och ett koks slammer - vi bodde 100 m fran havet och vagg i vagg med ett restaurangkok.


Har sitter Kulan pa var hyddas veranda och tror hon ar kulturell

Vad har statt pa i Palolem da?

Efter att vi varit uppe tidigt i onsdags och fixat vart nya hem, kande vi for att aventyra. Sa vi tog pa oss vettiga klader for vandring och svett, packade en ryggsack och borjade ga. Vi visste att det langre norrut, langs med kusten, skulle ligga en gammal portugisisk fastning vilket lat spannande. Dit kan vi ta oss! Det ska val inte vara sa svart att hitta en vag om man bara foljer havet. Vandringen bort fran den turist- och forsaljarbestrodda stranden paborjades och snart var vi uppe och klattrade pa klippor. Fin utsikt. Omojligt att ta sig vidare langs stranden. Hittade en stig, tva stigar, tre stigar, valde att folja en. Svettades i sonder och aventyret fick ett oaventyrligt slut nar vi markte att vi bara varit uppe och vant pa en kulle och snart var tillbaka pa var egen strand... 


Har skmtas mina nyinkopta Hanna Montana-shorts. Man kan ju inte sluta med fashion bara for att man reser. Och ser man pa, den indiska horisonten ar lite skev...

Var hybris minskade och vi fragade efter vagen till Cabo de Rama, vilket ar namnet pa fastningen. Cabo de Rama ligger 2 mil fran Palolem. Motorrickshaw hette raddningen. Vi agnade oss inte ens att tanka pa hur dumma vi varit som trott att ja! lat oss promenera lite sa kommer vi nog snart till en portugisisk fastning.

Vi fick i varje fall en riktigt schysst formiddag dar vi vandrade runt mellan resterna av flera olika portugiskiska fort. Samtliga erbjod storslagen utsikt over havet och landskapet. Trakigt for portugisisk militar om det inte varit sa... Dar gick vi och fantiserade om hur det varit nar fastningen anvandes. Hur det sett ut i och runt ruinerna av ett hus vid den hogsta punkten. Fotogenlampor i morkret, vita skjortor och tygstycken, skinnstovlar, pipor och tobak sag i varje fall jag framfor mig.

 
Julia star i en oppning ut mot havet, pa Cabo de Rama.

I resterna fran ett hus pa fasningen


Klattrade i trad gjorde jag ocksa

Innan vi hoppade in i var rickshaw for hemfard kakade vi brakgod och brakbillig lunch pa ett litet stalle i narheten. Vi fragade efter den farskaste fisken han hade. En hel makrill och en rockfish (svenska?) blev resultatet. Grillade med latt kryddning, serverat med enkel kalsallad och citron. Tva cola. 100 rupies for bada. 17 kr. Eh... najs.

 
Fruktansvard fokus, fantastisk fisk!

Palolem har varit jatteskont. Lite svennesemester, riktig avkoppling. Massa god havsmat (rakor, enorma tigerrakor, blackfisk m.m), inhandlande av harliga klanningar, tunikor och smycken, lasning och underbara manniskor runtomkring oss.  

Ikvall tar vi nattbuss till Hampi. Tror att det kommer bli trevligt som bara den! Vi har forresten kopt flygbiljetter ocksa, fran Dehli till Kolkata. Detta for att prisskillnaden mellan flyg och tag var sa fantastiskt mycket mindre an tiden for fard. 

Nu ska jag ata. Alskar eller gillar er mycket! PUSS /Maria